STOCKHOLM NIGHTMARE
Jag veet, det är inte så fruktansvärt intressant att läsa om andras drömmar.
Det här är min blogg och jag skriver som jag vill.
Min dröm.
Jag skulle flytta. Jag hade köpt en lägenhet som var lite mer åt radhus-hållet. Jag hade inte kollat så noga men visste att den inte riktigt var central utan låg i förorten. Pappa hade ordnat och sagt att det blev jättebra. Mina föräldrar och jag lassade allt jag ägde, och åkte två bilar iväg. Jag somnade och visste inte riktigt hur långt vi hade åkt. Vi körde förbi en sjö med is på. Där stod de massa tv-apparater. Någon hade kastat stenar på glasen.
Tillslut kom vi fram. Pappa började snacka om att en av lägenheterna i huset stod tom. Jag hade ju köpt min, men han kunde fixa en deal så jag kunde få båda. Om vi tecknade ett avtal med trygg-hansa så kunde jag få hyra lägenheterna. Pappa tyckte det lät jättebra. Jag tyckte det lät jävligt dumt eftersom jag pyntat 1,3 miljoner för lägenheten och sen bara ska få hyresrätt. Det blev så i alla fall. Jag var besviken. Jag fick ärva mina föräldrars veranda, som de hade satt dit (den är rätt stor). Deras grejer stod fortfarande kvar och det såg riktigt bistert ut i vinterkylan. Jag försökte se det positivt. Med en sådan stor lägenhet och veranda, kan jag bjuda hem jättemycket folk och ha grillfester och sånt.
Det var ett papper jag skulle fylla i, där stod min adress. Postadressen var MORA! Då försvann allt hopp. Jag gick in på toaletten och tog en överdos.Jenny,Johanna och mina föräldrar hittade mig så förklarade jag och sa "Hälsa Steffe"
Nej ni, det blir nog ingen fotoskola utanför Stockholm.
Jag älskar Stockholm.
Det här är min blogg och jag skriver som jag vill.
Min dröm.
Jag skulle flytta. Jag hade köpt en lägenhet som var lite mer åt radhus-hållet. Jag hade inte kollat så noga men visste att den inte riktigt var central utan låg i förorten. Pappa hade ordnat och sagt att det blev jättebra. Mina föräldrar och jag lassade allt jag ägde, och åkte två bilar iväg. Jag somnade och visste inte riktigt hur långt vi hade åkt. Vi körde förbi en sjö med is på. Där stod de massa tv-apparater. Någon hade kastat stenar på glasen.
Tillslut kom vi fram. Pappa började snacka om att en av lägenheterna i huset stod tom. Jag hade ju köpt min, men han kunde fixa en deal så jag kunde få båda. Om vi tecknade ett avtal med trygg-hansa så kunde jag få hyra lägenheterna. Pappa tyckte det lät jättebra. Jag tyckte det lät jävligt dumt eftersom jag pyntat 1,3 miljoner för lägenheten och sen bara ska få hyresrätt. Det blev så i alla fall. Jag var besviken. Jag fick ärva mina föräldrars veranda, som de hade satt dit (den är rätt stor). Deras grejer stod fortfarande kvar och det såg riktigt bistert ut i vinterkylan. Jag försökte se det positivt. Med en sådan stor lägenhet och veranda, kan jag bjuda hem jättemycket folk och ha grillfester och sånt.
Det var ett papper jag skulle fylla i, där stod min adress. Postadressen var MORA! Då försvann allt hopp. Jag gick in på toaletten och tog en överdos.Jenny,Johanna och mina föräldrar hittade mig så förklarade jag och sa "Hälsa Steffe"
Nej ni, det blir nog ingen fotoskola utanför Stockholm.
Jag älskar Stockholm.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Haha! Jag är kanske ovanligt intresserad av drömmar, men jag är inte ett dugg emot att du skrev om din dröm på din blogg. Sådeså!
Postat av: Wysteriia
Haha och mora av alla ställen?! :)
Postat av: steffe20
Blir ju nästan rörd
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: